KÖP BILJETTER
PÅ TURNÉ
SOMMARTEATER
NYÅRSREVY
FÖR MEDLEMMAR
BAKFICKAN  RONNEBY TEATER
HYRA LOKALER

INFÖR TEATERBESÖKET
Medlem i Folkets Hus och Parker.
OM FOLKTEATERN Bli medlem

STYRELSE
KALENDER
ARKIV Egna produktioner
Ronneby Folkteater. Gångbrogatan 1. 372 37 Ronneby. Postadress: Rådhusparken. 372 37 Ronneby. Mail: Kontakt@RonnebyFolkteater.se.  OrgNr: 802451-3544. Bankgiro: 614-0669. EU VAT-nr: SE802451354401.
 

 

 

Historik
Ronneby Teater

uppfördes under åren 1910-1911 efter ritningar av
Malmöarkitekten Alfred Arwidius
och är en av få kvarvarande jugendteatrar i landet.
 

 

I Åkröken, Ronneby Musei- och Hembygdsförenings tidning skriver Björn O Svensson:

"Upprinnelsen till teaterns tillkomst var att de scener som användes i Ronneby var inrymda i lokaler som också användes för andra ändamål som fest och samlingssalar och hade rätt enkla och primitiva anordningar för teaterfunktionen.

 

När därför under en föreställning i Fridshemmets Stora sal, antagligen 1909, fotogenrampen plötsligt slocknade (det var visst inte första gången), reste sig den teaterälskande garverifabrikören Johan Berg och utbrast: "Nej, nu bygger vi en riktig teater!"

 

Och det gjorde man. schweizeriet i Rådhusparken stod inför sin avveckling. Det, liksom dess stora tomt, ägdes av Ronneby Schweizeribolag, som nu genom borgmästare Ernst Flensburgs försorg ombildades till Ronneby Teateraktiebolag. Schweizeriet såldes för rivning (men återuppstod på Nedre Brunnsvägen som villa Stensborg) och projekteringen av teatern började.

 

Bolaget såg sig om efter en arkitekt och valet föll på den beprövade och renommerade Alfred Arwidius i Malmö. I Ronneby hade han redan riktat Brunnshotellet, Brunnshallen och Karö Schweizeri."

 

"Teatern invigdes den 4 augusti, först med en prolog av apotekare Ripa och därefter med att en stockholmsensemble, där bland andra den ännu ganska okände Gösta Ekman ingick, gav lustspelet "Den gamla goda tiden". Tal hölls, skålar tömdes och så hade Ronne by fått sin stadsteater"

Den 4 augusti 1911 hölls första teaterföreställningen och den 2 mars 1938 den sista, innan ombyggnaden. Ronneby stad köpte nämligen in fastigheten i augusti 1948 för att bygga om teatern till Stadshus efter ändringsritningar av Stadsarkitekten Einar Hedman.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Invigningen av Stadshuset ägde rum söndagen den 14 oktober 1951 och förrättades av Landshövdingen Bertil Fallenius.

 

 

 

 

När så det nya Stadshuset uppfördes strax norr om stadskärnan 1970 var teaterns tid som stadshus över. På teatern flyttade kommunala musikskolan in och en fritidsgård öppnades i gamla scenkällaren, som under Stadshustiden fungerat som stadsbibliotek.

 

Nyårsafton 1987, då Ronneby under hela året firat sitt 600-års jubileum, framfördes, efter femtio av speluppehåll, den första nyårsrevyn i modern tid på scenen. Revyn hette "Tror du på ett liv efter jul". och regisserades av Ulf Fembro. Producent: Håkan Robertsson, Musikföreningen Hoffman.

 

1989 gjordes på dåvarande Kommunalrådet Roland Anderssons initiativ en mindre renovering av teatern, bl.a. återställdes (nästan) det lutande golvet i salongen, en sminkloge i anslutning till scenen uppfördes liksom en dusch. Foajé och trapphus målades om.

 

I början på 1990-talet hade Teater Hialös, med tio heltidssysselsatta,  sin verksamhet i huset.

Från 2010 är det Ronneby Folkteater som för teatertraditionen vidare i huset. Nyårsrevy, vuxenproduktioner likväl som barnteater - ett flertal egna produktioner har premiär i huset årligen.

 

Den gamla scenkällaren renoverade Folkteatern under hösten 2010 och stod färdig att användas som pausserveringen, "Bafickan".

 

Till revyn 2012 renoverade Folkteatern foajén samt installerades fast ljud och ljusteknik med stöd från Ronneby Kommun.

 

Teatersalongen målades om av Folkteatern inför höstsäsongen 2013 och en Biografutrustning för Live-sändningar av bl.a. Operaföreställningar installerades.

 

Sommaren 2015 kontoriserade kommunen delar av teatern, till stor olägenhet för teater, opera och barn/ungdomsverksamheten i huset. Hösten 2015 fick Folkteatern bygga en andra pausservering ute i entrén för att kunna serva de allt mer ökande besökssiffrorna i de krympta lokalerna.