HEM
 
KÖP
biljetter BLODBADET
biljetter KUNGLIG MERAFTEN
grupp/företagsbiljetter
hur köper jag biljetter via nätet
 
Dansk
 
Bli Sponsor
 
OM
programblad
blodbadet
krigsföring
tidskriften Ale, nr 2, 1968
ensemble
bilder
föreställningsbilder
blekingska ord och uttryck
sponsorer
media
affisch  pdf
programblad pdf
 
Heliga Kors kyrka
Blekinge Museum om blodbadet
Anders o Måns om blodbadet
Ronneby Folkteater
Ronneby Teater
 
PRODUKTION
repetitioner
 

ARKIV

INTE HELT HUNDRA Revy 2012

FRUKOST PÅ SÄNGEN

FLENSBURGSKA MYSTERIET

NYA KVASTAR Revy 2010

Spelet om
RONNEBY BLODBAD 2010

FRI SCEN

 

Ronneby Folkteater
Rådhusparken
372 37 Ronneby
OrgNr: 802451-3544
Bankgiro: 614-0669

Våra sponsorer

Huvudsponsor: ENSEMBLEN
Sommarteatern = 7 770 ideella arbetstimmar x 100:- = 770 000:-


 

 

 



 

 

MEDIA




COMMERSEN 19.07.20012

BLT 17.02.2012
BILDSPEL


SYDÖSTRAN 12.07.2012

SYDÖSTRAN 10.07.2012

 

BLT 14.05.2012

 

SYDÖSTRAN 14.05.2012



 

 

   

Ronneby Blodbad
Massakern ägde rum den 4 september 1564,
under det nordiska sjuårskriget.

Erik XIV:s armé som marscherade till Ronneby bestod av 5500 fotsoldater, 2400 ryttare och därtill tross.
De började anlända till Ronneby den 2 september och man erbjöd Ronnebyborna att överlämna sig på nåd och onåd till den svenske kungen.
 
Ronnebyborna erbjöd sig att betala brandskatt, men krävde rätt till liv och egendom, enligt gott krigsbruk!
 
Vid andra propåen om att överlämna sig på nåd och onåd vidhöll man sina krav och förolämpade dessutom Kung Erik XIV å det grövsta genom att uppmana honom att ta Halmstad först, (vilket han misslyckats med året innan.)

Ronneby saknade fasta försvarsanläggningar, men man hade 500 soldater till skydd av staden. Dessutom hade man fått besked om undsättning av danska trupper som var på väg från Åhus, två dagars marsch västerifrån, så man kände sig säker.
 
Tidigt på morgonen söndagen den 4 september anföll den svenska armén efter att hela efternatten skjutit eld över stan med kraftfulla eldmörsare. I gryningen sköts 87 runda gjutna järnlod och 887 blylod av falkonetter o mickehakar, troligen från Snäckebacken. Ronnebyborna lyckades slå tillbaka flera anfallsvågor.

Till slut lyckades dock en svensk fänika bryta sig igenom palissaden där vallgraven var grundast, i höjd med nuvarande Kulturcentrum.

Plötsligt hade försvararna på palissaden fiender både bakom sig och framför sig.
Försvaret kollapsade och mördandet och plundrandet i staden startade.

 

 

Blekinge Museum
om Ronneby Blodbad

4 september 1564
Heliga Kors Kyrka
Nordiska Sjuårskriget 1563-1570
Litteratur
 

   
Den svenske kungen Erik XIV skriver själv om händelserna i Ronneby;
 
"Vattnet i älven var rött av blod utav de döde kroppar. Och vore fienderna så försagde, att man föge omak hade för dem, utan man stack uti dem såsom enhop vildsvin, och skonade ingen utan slog ihjäl alle varaktige, så att i staden blevo mer än tutusen man om halsen förutan någre kvinnor och barn, vilke de amäktige finnar sloge ihjäl"


 


Så här skriver dansken Jon Tursen, vid Domkapitlet i Lund, om Ronneby Blodbad


Så började svenskarna långt innan gryningen att skjuta eld mot stan med stora fyrmörsare. De fortsatte beskjutningen tills större delen av staden stod i lågor.

När svenskarna märkte att flera av borgarna lämnade palissaderna för att släcka eldarna anföll de med full kraft och vann efter en kort strid.

Detta skedde klockan sju på morgonen, man mördade män, kvinnor, pigor och barn och sparade ingen, varken unga eller gamla. Sockenprästen dödades mitt i kyrkdörren.

Och kvinnorna som sprang på gatorna med sina späda barn på armen likväl de som låg i barnsäng, deras barn toge de svenske och kastade på lågorna.

Och kvinnorna sloge de ihjäl tills tyska knektar reagerade på dessa ynkeliga mord.

Så de gingo till fältöversten och sa till honom att de varit med om många krig, både hos hedningar och kristna, men de hade aldrig sett ett så okristligt mord som där skedde
.

Läs också Lars-Olof Larssons, Erik XIV, Blekinge och Ronneby. Klipp ur Arle, nr2 1968.

Jon Tursen är att räkna icke blott som en av Lundakapitlets mest framskjutna medlemmar omkring 1500-talets mitt, utan därtill som en av det danska 1500-talets överhuvudtaget mera kända och uppmärksammade kulturpersonligheter.
 

Illustration: Karl A Petermann

 

 

Blodbadsföreläsning från 2010 av Ola Palmgren, Blekinge Museum.

Till föreläsningen
(117 946 kb)
(Ladda hem: Högerklicka, "Spara som")

 

Johan Westermarks bearbetning, 2012 års uppsättning av Magnus Bejmars grovmanus.

 

SOMMARTEATER
BLODBADET
EN HELT NY HISTORIA

av Magnus Bejmar

Dramaturgi och manusbearbetning
Johan Westermark

2012 års manus


 Magnus Bejmars grovmanus från 2011.

 

 

Sommarteater
BLODBADET
En helt ny historia
av Magnus Bejmar, 2011

Grovmanus från 2011 (pdf)

2010 års uppsättning baserades på Claes von Rettigs originalmanus från 1987: www.RonnebyBlodbad.se

 

 

 

Spelet om Ronneby Blodbad
av Claes von Rettig, 1987

Originalmanuskript från 1987 (pdf)

Text om Ronnebys historia från 1856

© Svenska Kulturbilder

Emellan grönskande berg, fruktbara dalar och ljusande utsigter ligger Ronneby, omgifven på trenne sidor af den å, hvarefter orten benämnes, och som en fjerdedels mil derifrån segelbar utfaller i hafvet.

Fordom en ansedd stad med ett befästadt slott, får den numera åtnöja sig med rangen af en bland rikets förnämsta köpingar. Den omtalas redan år 1380, då dess privilegier, som blifvit förstörda vid en eldsvåda, förnyades i Ystad af Konung Olof.

Under den oroliga Unionstiden, då de blodiga striderna äfven sträckte sig till Blekinge, omtalas ofta denna fasta ort som ett mål för fiendens härjningar.

Under Gustaf I:s tid lemnade borgerskapet hemligt bistånd åt den upproriske Dacken, och minnet häraf bidrog tvifvelsutan till den vildsinta grymhet, hvarmed staden behandlades af Erik XIV den 4 September 1564, då den efter ett tappert motstånd och tre afslagna utfall af honom intogs samt derefter plundrades och uppbrändes, under uppträden af de vildaste utsväfningar och grymheter.

Omkring 2000 personer lära på denna dag hafva blifvit dödade i Ronneby. Kyrkan sköflades; icke en gång qvinnor och barn skonades.
 
Det byte, som Svenskarne här togo, var ofantligt, men ännu större den skada, de tillfogade staden, som i grund förstördes. Väl uppväxte staden ånyo ur askan, men förmådde ej höja sig till något välstånd, då Carl XI år 1680 fråntog. Ronneby sina stadsprivilegier.

I omvårdnaden för sin nya skapelse, det nyanlagda Carlskrona, gick han så långt, att innevånarne i den fordom folkrika handelsstaden, som dessutom af naturen var så synnerligen gynnad, erhöllo befallning att lemna sina hem och flytta till den nya staden. Ogerna ville de åtlyda detta despotiska påbud, men en eldsvåda, som kom synnerligen väl tillpass för befordrandet af Konungens afsigter, förstörde samma år en mängd hus, och de husvilla begåfvo sig då till Carlskrona.

De qvarvarande gjorde ännu ett försök att få behålla sina fädernehem och framförde följande året denna begäran till Konungen, som vistades i Lyckeby, men förgäfves. Den nedsjönk derefter till en kyrkoby och förklarades år 1617 för en Köping under Carlskrona.

Allt detta kunde en oinskränkt konungamakt göra, men den förmådde dock ej att förändra naturbelägenheten. Ehuru Ronneby sålunda blifvit ganska stjufmoderligt behandlad, har den icke desto mindre förblifvit en betydande ort genom sin handel, sina näringar, sin välmåga och sin folkmängd, ansenligare än många som, omhuldade af ett högre beskydd, prunka med namn, heder och värdighet af Stad.

Köpingen är temligen välbyggd, ehuru med låga trähus och smala gator.

Kyrkan, belägen på en höjd, är rymlig och vacker. Vid vestra sidan, är en bro öfver Rotne eller såsom den numera vanligtvis kallas Ronneby-ån, hvilken här nedstörtar utför klippbranterna och bildar ett praktfullt vattenfall.
 
På södra sidan är åter en bro jemte saluhamn och lastplats för båtar och mindre fartyg, hvilka kunna gå ända upp till köpingen, då deremot en större hamn för större fartyg finnes vid åns utlopp. På motsatta stranden af ån är en smakfull parkanläggning, som bär namn af Sneckebacken, hvars löfrika kullar bereda de täckaste utsigter. Dess, nuvarande folkmängd uppgifves till omkring, 1800 personer.

Näringar äro sjöfart, handel och handtverk. Senaste kända uppgifter meddela, att i staden finnas 17 handlande och 29 handtverksmästare. Utrikes handeln på Köpenhamn och några andra danska, städer är i märkbart aftagande, men inrikes handeln fortfar att vara liflig. Den underhålles med 12 större och mindre fartyg om tillsammans 375 läster.

Bland fabriksanläggningar kunna nämnas: ett pappersbruk, en snusfabrik, läderfabriker, såpbruk, stärkelsebruk, färgerier, en i vidsträckt skala anlaggd, mekanisk fabrikation af kopparslagare-arbeten m. fl., i värde upptagna till 65,975 Riksdaler.

Köpingen har ock en vexelundervisnings-skola, underhållen af räntan å ett af Carl XIV Johan doneradt kapital af 4,800 Riksdaler, sparbank, postkontor, apotek, och en tullkammare, lydande under Carlskrona.

Hamnen utanför mynningen af Ronneby-ån är skyddad af framför liggande holmar, men ehuru tillräckligt djup för större fartyg, hindrar en sandbank vid inloppet derifrån till ån fartyg, som äro mer än 6 fot djupgaende, att dit inlöpa.

Midt emellan köpingen och hamnen, på västra stranden af Rottne-ån, ligger Ronneby helsobrun, omgifven af den vackra Sneckbäcken. Denna brunn upptäcktes först i början af 18:de seklet af smeden Nils Folkesson eller såsom andra uppgifva Åkesson och undersöktes af Amiralitets Doctorn Traneus. Den utgick oförmodadt år 1726, men en ny ådra, 200 steg ifrån den gamla, upptäcktes af Apotekaren i Carlskrona, Eberhard Ferber.
Dess vatten är ibland de mest jernhaltiga och öfverträffar till och med vattnet vid Pyrmont. - Stället äger en välgörande, vid badning begagnad gyttja, hvilken äger samma beståndsdelar, som brunnsvattnet.
Vackra och rymliga brunnsbyggnader, badhus och lazarett äro under de senare åren uppförda, och antalet af så väl brunns- som badgäster har betydligen tilltagit.

I nejden ligger det natursköna Djupaforss, och flera fornlemningar påträffas här, såsom åtskilliga bautastenar, Habors källare, som förmodas hafva varit ett röfvarehem, emedan der finnas lemningar efter förskansningar, m. fl.
 




Gränsfred i krigstid
av Lars-Olof Larsson professor och författare

Krigen mellan Sverige och Danmark
av Göran Larsson


Erik XIV, bidad och grym
av Dick Harrisson

Kamp om makt slutade i nederlag
av Anna Larsdotter och Lars-Arne Norberg
 


Blodbadet vid Axtorna 1565
av Ulf Sundberg och Anna Larsdotter

   

 

Läs mer på Blekinge Museums sida om Nordiska sjuårskriget.